Var vänligt och stöd oss ekonomiskt! AfgUF är en nybildad förening och därmed finns det många saker som föreninegn behöver. Tack! 

Konto information: 
kontonummer: 3073-2190185
kontohavare: Afghanska ungdoms fören.I SKEÅ afguf
Konto-slag: KapitalKonto
Nordea banken

www.simplesharebuttons.comDela

Ladda hem scheman för kurserna i denna sida.

www.simplesharebuttons.comDela

Grattis på nationaldagen!

AfgUF bestämde sig att fira national dagen i Skellefteå. Medelmmar i AfgUF med gruppledaren Hassan Akbari bar svenska flaggor på gatorna. firandet ägde rum på Nordanå mellan kl. 13.00 och 15.00

Vad är nationaldagen?

Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, Svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523, då Gustav Vasa utsågs till Sveriges kung och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde och Sverige på nytt blev en självständig stat. 1809 års regeringsform utfärdades också den 6 juni, liksom 1974 års regeringsform. Sedan år 1916 firas den 6 juni som Svenska flaggans dag. Det var Arthur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, som införde en del festligheter för olika svenska högtider, dels som ett sätt dra in pengar till Skansen, dels som en del i den tidens nationalistiska anda. I mitten på juni 1893 ordnades några dagars festligheter i fosterländsk anda. Obekräftade källor säger att det regnade på alla dagar utom den 6 juni, och alltså var det den som drog mest folk. I Skansen årsbok för 1893 skriver Hazelius att ”såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag”.

Propositionen från 1983 om att nationaldagen över huvud taget skulle finnas officiellt, tidigare var 6 juni bara Svenska flaggans dag, var signerad Carl Axel Petri under dennes sista tid som justitieminister.

Källa: Wikipedia.se

www.simplesharebuttons.comDela

Smia tvivlar inte på sin verksamhet. De kämpar hårt mot inhumana avvisning så länge som politikerna inte ändrat sig.

Klockan är halv fyra på en fredagseftermiddag. Jag är på skolan sittandes på en stol i D-huset framför ett av SFI-klassrummen. Elever passerar förbi och pratar ganska högt om sina planer inför helgen. De är glada att veckan är slut. Vissa skyndar sig till bussen medan andra ringer föräldrarna för att få skjuts. Jag sitter däremot bara i lugnt och ro och väntar på att Ayna Rönnblom ska sluta sin lektion. Äntligen öppnas dörren. Som vanligt hör man elever som pratar på olika språk. När klassen har lämnat klassrummet stiger jag in och får syn på Ayna Rönnblom som sitter med en hög av papper. Den stora mängd böcker och papper spridna runt omkring henne visar på att hon har haft en tuff skoldag. Som tur är Ayna Rönnblom alltid pigg och glad. Att vara arbetsam och full av energi är en viktig del i hennes arbete. Hon tar emot mig med gäldje och ställer gärna upp för en intervju. Hon vet redan att samtalet kommer att handla om SMIA eftersom vi vanligtvis inte brukar hinna prata om något annat när vi träffas.

Vi slår oss ned vid bänkarna. Det är tyst i klassrummet, så pass tyst att man kan höra sin mage kurra. Hungern och tröttheten gör att jag har svårt att hålla uppe koncentrationen, vilken behövs för att ställa de längre och mer omfattande frågorna. Dessutom ska vi hinna planera för SMIAs manifestation som äger rum dagen efter. 

Ayna Rönnblom är en av de första som var med och startade SMIA, en miljöpartist som hellre vill satsa sin fritid med att jobba med mänskliga rättigheter än annat. För mig är hon en förebild, en person som i mina ögon verkligen kvalificerar till ett nobelpris.

-Jag brukar ta med mig nobelprisen till skolan en gång om året och visa dessa för mina elever säger Ayna Rönnblom. Oh ja, visst kommer jag ihåg pristavlan, för fyra år sen när jag hade henne som SFI-lärare. Det var en fantasktisk tavla som hon hade fått år 1997 genom sitt stöd till Svenska Freds- och Sklijedomsföreningen.

-SMIA är en obunden politisk och relisiös förening som jobbar mot inhumana avvisning. En förening som vill nå sitt mål med fredliga medel, börjar hon.

Men varför har du valt att jobba just med de flyktingfrågor som avser mänskliga rättighet?

-Sverige är ett rikt land som har skrivit under mängder av papper med FN och andra organisationer och om mänskliga rättigheter, bland annat om att ge skydd till de som behöver det. Vi svenskar känner oss stolta över att vi kan och har möjlighet att erbjuda skydd till flyktingar. Men när vi ser att migrationsverket avvisar flyktingar till krigsdrabbade länder ska vi inte hålla tyst, tillägger Rönnblom.

Träffas en gång i månaden
Men hur jobbar SMIA?
-Vi träffas en gång i månaden på möjligheternas torg och n, säger Ayna Rönnblom..

Jag själv kommer ihåg att SMIA samlade 700 namn bara från min skola Balder. Själv har varit en av de tiotals avvisningshotade flyktingar somfick mycket stöd av AMIA. Det var ett tag sen nu men nog minns jag hur jobbigt det hela var. Hur dåligt jag mådde under den där tiden. Det var verkligen en tuff period för mig.  

-Men hur går det till med protester? Har de verkligen haft någon inverkan och i så fall på vilket sätt? frågar jag.
-Protesterna gör att regeringen debbaterar frågan. Ju mer folk protesterar desto mer tänker regeringen ändra på och hittills har kritiken visat på vissa resultat där migrationsverket ändrat på vissa saker.

För Ayna Rönnblom är målet heligt, man måste nå det oavsett hur lång tid det tar, hur mycket det än kostar. Vi kan inte blunda för det som händer runt omkring oss. Vi tycker att Sverige stegvis börjar återgå till sin gamla politik som landet hade under andra världskriget. Jag tycker inte att Sverige ska behandlar flyktingar idag på samma sätt som de behandlade judar. Vi avvisade judar som sökte skydd från kriget. Men nu ska det inte hända igen. För 50 år sedan hanldade det bara om judar men nu handlar det om afghaner och irakier och folk från andra krigsdrabbade länder.

Skellefteborna? Kan du förklara lite om skelleftebornas intresse och reaktion?

-”Invånarna i det lilla Skellefteå har hittills visat sin välvillighet, vi får fortfarande stöd, pengar, mejl och sympati från dem trots att det är nästan samma folk som träffas på toget och deltar på manifestationer”.

-Men vem är det egentligen som står bakom flyktingspolitiken? Ayna Rönnblom har svaret.

“ -Migrationsverket är ett verk med tjänstemän som skyller på riksdagen som stiftar regler. Riksdagen skyller på mirationsverket att det är de som måste tolka reglerna. En tjänsteman kan inte jobba mot ett beslut som riksdagen har fattat. Naturligtvis kan vi påverka avvisningar om vi kan påverka våra politiker i riksdagen. Men migrationsverket kan ändå påverka och styra avvisningar på bättre sätt om de inte tolkar lagarna fel. Jag tycker att Dan Eliasson (generalsekreterare på migrationsverket) är ett lämpligt exempel för han är hjärtlös och extremt hård. Han påstår att man måste ha personliga skäl för att räknas som skyddsbehövande, det betyder att om ett land brinner i krig och katastrof, räcker det inte till för att man ska få stanna i Sverige. Man måste ha ett personlig hot mot sig. Det fungerar så  att man måste filma någon mördare som hotar att han vill mörda dig. I så fall spelar det inget roll om landet befinner sig i en katastrof eller inte”.

För Ayna ser framtiden ljus ut. Hon svslutar intervjun med att hålla upp tummen och säger att ”vi ska inte ge oss, Elias”.

Skriven av Elias Kamyab OPHI3                                                                                                                                                                                                                                                                                   13/05/2008

www.simplesharebuttons.comDela